Det som har hänt i Moskvas tunnelbana är fruktansvärt och en ond cirkel av våld som föder våld och hat som eskalerar. Mitt i denna tragedi har jag fått ett vittnesbörd från Moskva. En ung man i vår församling i Moskva åkte i samma tunnelbanevagn som en av självmordsbombarna utan att veta om det. Han skulle resa längre men vid en viss station kände han helt plötsligt att han genast borde gå av nu direkt trots att han inte skulle av på den stationen alls.
Han gick av tunnelbanevagnen och i den sekunden small den i luften. Han hade stått bra någon meter från terroristen. Många dog men han fick bara ett litet skrapsår och undkom med livet i behåll. Han upplevde ett verkligt Guds beskydd i denna förfärliga situation.
20100330 (20:41)
DHA när han är som bäst ;-)
20100330 (21:03)
Helt fantastiskt! Tack gode Gud!
20100331 (7:49)
Fascinerande! http://www.apg29.se/blogg.php?artid=2597
20100331 (9:55)
Samtidigt som man fascineras av hur Gud skyddar sina barn kan man inte annat än sörja över de övriga och kanske också ställa sig frågan: Varför skyddade inte Gud dem. Jag vet, det leder in i den långa diskussionen om varför Gud tillåter lidanden och död.
20100331 (17:22)
Andreas,
“De övriga” var förmodligen inte fyllda av dhA. Därför kunde inte den helige Ande “nÃ¥ fram” till dem. Den helige Ande (Guds egen ande) var, som Kenneth E Hagin säger, “bunden”. Hade nÃ¥gon/nÃ¥gra bett emot denna förödelse i förväg, sÃ¥ hade explosionerna INTE inträffat.
Själv bad jag för Ryssland kort innan den rubricerade händelsen ägde rum. Men, jag bad för Sibirien. Jag sköt över målet.
Gud söker HELA tiden förebedjare.
I Kristus/OL
20100331 (17:43)
ja, man kan ju allvarligt frÃ¥ga sig varför denna “ande-ledda” ryss inte kände för att varna dom andra pÃ¥ tunnelbanan… Om jag hade varit han sÃ¥ hade jag nog haft lite skuldkänsla idag…
20100401 (13:27)
Det är ju fruktansvärt med dessa bombdåd. Att man kan ge sig in i en oskyldig folkmassa med målet att döda och stympa så många som möjligt.
Mitt i denna förödelse så är det ju underbart med detta beskydd.
Detta är inte första gÃ¥ngen detta hände i Moskva. VÃ¥r personal har ett antal gÃ¥nger var mycket när tidigare explosioner men fÃ¥tt “ingivelser” att gÃ¥ Ã¥t ett annat hÃ¥ll och pÃ¥ sÃ¥ sätt undvikit att drabbas.
I Afghanistan för ett antal veckor sedan fattade vår personal beslutet att åka ut till flygplatsen lite senare än vanligt. Hade de åkt i vanlig tid hade de hamnat mitt i en eldstrid som uppstod.
Christian Ã…
20100401 (16:05)
Ja det är trosstärkande att höra berättelser om hur trosfriska människor leds bort ifrÃ¥n bomber och elände…men visst Gabriel kunde dessa människor kosta pÃ¥ sig en liten hint till nÃ¥gra medmänniskor i tunnelbanan. Synd Olof L att du inte kunde be loss anden dÃ¥ hade det ju aldrig smällt men visst inte helt lätt att rikta bönen precis till rätt landsända.
Rolf
20100401 (16:08)
Gud beskyddar verkligen sitt folk.
Det är oerhört viktigt att alltid lyda Den Helige Anden. Vi vet kanske inte själva varför vi ska lyda Guds maning. Men tydligen kan vår lydnad rädda livet på oss.
20100401 (16:21)
I Jobs bok kan man läsa: “Huru skulle jag lära dig att be, om inte genom nöd?”
Religiöst sett kan man lätt tro att det gäller alla människor. Själv är jag av den uppfattningen att detta gällde Job direkt.
När Job bad för sina vänner, upprättade Gud Job kraftfullt och därtill välsignade Han Jobs egendom och det gjorde Gud, i överflöd.
Läget i forna Sovjetunionen är nu MYCKET allvarligt. Tror att denna påsk kan vara nästan ödesdiger.
Jag har själv undkommit en bilbomb. Jag lydde Gud och det räddade min hörsel. Hur lydde jag Gud? Jo, genom att följa ingivelsen, även fast sinnet protesterade.
Det är av hög betydelse att man lyder Andens tilltal snabbt.
Till Rolf: Tack för kommentaren!
I Kristus/
20100403 (9:56)
Visst är det underbart med Guds beskydd…utan den vore vi väl döda allihop.
Trots det sÃ¥ drabbas även andefyllda kristna av olyckor…sÃ¥… sÃ¥ enkelt är det väl andÃ¥ inte att man som vissa kommentatorer viftar bort att de som dog inte var andefyllda.
Hjälp!!!
20100403 (11:27)
Till Anja:
Har Du nån bättre förklaring än jag, så låt veta!
Se på katastrofen med Estonia. Jönköpings pingstförsamling fick ett avbräck då.
Men, aldrig omkommer någon livetsordare. Sett sunt på allt, så har tydligen de vilka tillhör församlingen LO ett starkare och mer omfattande beskydd.
Det är bara att inse det!
20100403 (14:06)
Jo det är nog trots allt så som broder Lundgren säjer att livetsordare har en särställning härvidlag, jag har heller aldrig hört talas om att en livetsordare har drabbats av något elände. Herren skyddar de sina.
20100403 (14:33)
Vilket löpsedel.
Livets ordare drabbas aldrig av något elände.
Vilken värld lever ni i?
Men det var väl Ã¥rets aprilskämt…lite sent kommet.
God fortsättning på påsken bröder.
20100403 (16:32)
Till Jimmy 20100401:
Jag instämmer. “Där min stig gÃ¥r fram är liv och frihet ifrÃ¥n död.” Ordsp 11 kapitlet (?).
Den versen bekänner jag mig starkt till.
Det är spännande att vara förebedjare. Man har s a s, inside-information.
20100403 (17:17)
Ja du Anja ….du undrar i vilken värld vi lever i jag och broder Lundgren, det gäller som det stÃ¥r i skriften att ” leva i världen men inte av den” !! Detta är mycker viktigt i den sena tid vi lever i. Med den starka undervisning som kommer livetsordarna till del genom pastor Robert och pastor Ulf och pastor Urban sÃ¥ mÃ¥ste det som jag ser det göra skillnad. Uppsala är ett speciellt kraftfält och det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen i Israel den närmaste tiden. Vad jag menar är att den andliga mobiliseringen som det ju innebär att just nu befinner sig en stor mängd livetsordare i det heliga landet kommer att ge historiska genombrott för hela mellanöstern. NÃ¥gra bombattentat i Israel under tiden livetsordarna är i landet kan omöjligtvis intäffa.
20100403 (18:53)
Ang Olofs inlägg:
tragiskt att läsa om den högtravade församlingsupphöjelsen kring LO. Det är ju just dessa uttalanden som skapar rykten om att Lo är en sekt. Där man skärmar sig från resten av kroppen och tror sig ha en starkare tro. Om du har tro, så varför inte visa det i sann ödmjukhet och vishet över vad kroppen behöver. kroppen behöver balsam och kärlek och det åstadkommer du inte genom att upphöja din kyrka. Så väx till i Honom, och beröm dig av Herren och gläds med din kropp!
20100403 (18:55)
ang rolfs inlägg främst menar jag..
20100403 (21:00)
Käre broder Gabriel, det vore mej helt främmande att förhäva mig , jag en ödmjuk och ofullkomlig människa. Om mina inlägg har uppfattats som högmodiga så blir jag bedrövad i min ande. Jag tar till mej din tillrättavisning broder Gabriel, tack.
20100406 (17:41)
Gabriel, 18:53;
Det finns en poäng i det Du säger. Däremot är det ingen högtravande upphöjelse eller ens smicker, som jag bedriver.
Ibland funderar jag pÃ¥ i fall alternativet till LO:s “teologi”, hade varit bättre…
Paulus uppmanade bröderna i de församlingar han bildat, att de skulle be för honom och att Guds Ord skulle få framgång. Vidare bad han om beskydd från onda människor.
Det som störde mig Ã¥r 1983, var talet om det allmänna prästadömet. Vidare irriterade jag mig över att “de ska hoppa likt kalvar pÃ¥ grönbete”.
Men min tro var på väg att dö vid den tiden (mitten av 1983). När något som finns i Bibeln stör en, så måste man göra upp med det.
Ja, jag tror att LO:s bildande var av Gud. Vid tiden för denna bildning, var ledarskapet i Sverige korrupt, utom hos Bror Spetz, samt ett fåtal ytterligare.
20100407 (4:24)
Ja, det är så DHA verkar. Inte alltid man är medveten om det förrän efteråt. Och det handlar inte bara om att klara sig från katastrofer och olyckor, utan också om att göra rätt saker i rätt tid.
Sen tycker jag att det är andligt högmod att utse LO som något slags undantag med tron att man alltid ska klara sig från olycker. Även en del av er kommer att få uppleva traumatiska och chockartade händelser. Så se till att vara förberedd.
Sen undrar jag varför det är sÃ¥ mÃ¥nga som alltid mÃ¥ste poängtera “pastor” Ulf Ekman. Alla vet ju att han är det. När jag läser det fÃ¥r jag alltid vibbar av att han pÃ¥ nÃ¥got sätt skulle vara lite förmer än vi andra och värd att upphöjas. Men det är bara min egen reflexion och har egentligen inte med själva inlägget att göra. Funderar bara lite. ;-)