Vem är intelligent här på jorden egentligen?

Det här var en intressant artikel (nu igen). Trevligt också att läsa allas kommentarer! Det står i Bibeln att vi skall älska Gud av allt vårt förstånd. Så mycket vi bara förstår. Och då måste det väl vara bra om man försöker förstå så mycket som möjligt? Finns det inte en underbar möjlighet här att bli en hel och integrerad människa som älskar Gud med hela sitt hjärta och där förståndet inte struttar emot. Det står något i ett av Pauli brev (kan det vara Kolosserbrevet måntro?) om att komma till en full förståndsvisshets hela rikedom.
Den tråkiga sidan är att om man inte kan resonera kring sin tro blir det svårt att kommunicera den. Och att kristna ungdomar med lite i skallen känner att de inte längre har någon plats i församlingen. Vi drabbas av brain-drain. Var det inte bl a för att undvika detta som Oral Roberts grundade sitt universitet (rätta mig, någon)?

Nej säger de, det är för farligt för då kanske han begär något som; – jag inte vill låter det. Det tycker jag är så trist.

Tänk så mycket kristi kropp skulle kunna utföra om vi människor bara menade lite mer allvar med vår tro.

(För den som tror)

Samtidigt värkar det som att “kunskapen om Gud” mer är som en vandring i anden.(som blåser vart den vill)

Och så länge inte intellektet går i full takt med denna vandring i anden,kan människor ibland uppföra sig lite trubbigt,kan tyckas.
Detta beror nog dock mer på begränsad insikt än på agg mot kunskap.

Så till sist betyder det nog mindre,vad andra tycker om dej,och mer om vad du tycker om andra.

Guds frid

Det är själv klart att vi får använda detta.
“Hur blir man sådan?”kanske det beror på vad man matar sig med både intellektuell, erfarenhetsmässigt och inte minst social.
Att be Gud om vishet är ett alternativ. Det gjorde Salomo.

Att höra det man alltid hör och det instämmer med ens åsikter eller att det ska alltid vara som det brukar vara kan ge en falsk trygghet.
Att fördjupa sig i sökandet andlig och intellektuell ger utvecklingsmöjligheter. Man växer.

Intellektualism utan Gud kan ge högmod.I kris tider vänder man sig till Gud Dagens artikel:
“Nu samlas bördmäklare till bönemöten på Wall Street” Bättre sent än aldrig.
bless

Mmmm, har lite, inte mycket, svårt för fina ord travade på varandra. Kan uppfattas som ett försök att imponera.

Annars gillar jag ordvitsar och rebusar, som appellerar till mitt intellekt. Det är bra hjärngympa så jag inte tappar all vishet, (får dålig kondition i mitt tänkande), som jag fått från Herren, all ära till Honom!

VFälsignat och genomtänkt;
Hasse Gardelach i Gamleby :o)

Enligt intellektualismen är allt i grunden förnuftigt. Ibland talar man också intellektualism i psykologin och då avser man uppfattningen att psykiska förlopp bestäms av förståndet. Med Intellektualism kan också avses motsatsen till antiintellektualism och betyder i så fall en kraftig tilltro till det mänskliga förnuftet, dess roll och möjligheter. Denna förklaring står att läsa i den frida encyklopedin.
Om vi inte använder oss av förnuftet förstår vad vi sysslar med är det lätt att segla fel i livets alla skär. En kvinna bad för mig i ett mindre “lyckat” sammanhang för många år sen och ville binda intellektualismen som hon tyckte sig se i mig. Det sammanhanget är idag rätt rejält ute och cyklar och det vore nog rentav synd att kalla de intellektuella(och kristna också för den delen)=)
Guds ord säger att vi ska be med anden och med förnuftet. Det gamla och beprövade har en tendens att skapa stiltje, man väljer det “trygga” och invande framför något nytt och fräscht. Rädslan över att göra “fel” blir intänkten på att inte finna ut mer. Guds ord står bergast, och det står inte i motsats förhållande till att lära känna mer om honom och treenigheten.
Vi ska vara som barn, och de om några älskar, att nyfiket närma sig livet. och omgivningen.
Redan tidigt ned i åldrar ser man skillnad i hur barn mår beroende på om de uppmuntras hemifrån att våga gå mot det invanda eller ej. En del går i march takt likt sillstim medans andra drar likt laxar motströms och skapar nya vägar för dess uppfostrare. Är alla barn lika?! Är vi lika allihopa?! Bort det! Gud har mer fantasi och uppfinningsrikedom än så. Tänk om alla verkligen sökte sin fulla potential i Herren, så kul det skulle bli, så mycket bättre folk skulle må och vad attraktivt världen skulle tycka att församlingen såg ut. Aldrig på bekostnad av ordet, tvärtom, stadfästa det med all den variation och rikedom som Gud har tänkt för/med sin skapelse!

När “normen” blir att “även den fåkunnige blir frälst, Halleluja!” så finns inga forum att samtala i.

Jag är glad över att internet öppnat för sådana möjligheter.

http://www.reasonablefaith.org/site/News2?page=NewsArticle&id=6597