Retreat på Berget, Rättvik.

Den 12-15 februari 2015 kommer jag att hålla en retreat på Berget,  St. Davidsgården, i Rättvik.  Temat är ”I Kristus, med Kristus, genom Kristus”.  Jag ser verkligen fram emot denna retreat. Det är inspirerande och mycket välgörande att stilla ner sig några dagar. Inte minst i det  hektiska liv många lever i med så många plikter, stora och små och så mycket krav som ständigt ställs på oss.

Att bryta stressens grepp om oss, att släppa taget om almanackan och istället låta sig föras in i bönen är en stor gåva från Herren. Att stänga ute bullret och allt som vill  splittra tillvaron och istället låta sitt inre lägga sig till ro är både viktigt och vederkvickande.  Att steg för steg lyssna inåt, vänta  och framförallt inte bara tillbe Gud för att själv omedelbart få snabba bönesvar eller yttre känslostimulans utan istället kunna falla ner i tillbedjan och vara inför den Högste och fokusera på att ära och tillbe Honom, för hans skull, inte bara för min egen. Det är ju vad vi djupast sätt är skapade till. Det skapar också en sådan djup inre tillfredställelse. Det justerar den inre kompassen och gör det lättare att höra Guds röst igen. Det tar bort hinder och bördor och producerar en inre glädje.

Denna retreat kommer att fokusera på vem Jesus Kristus är, hur han som den gode Herden bär oss, leder oss, föder oss och är vårt allt men också hur urskiljandet av hans röst och hur öppenheten för honom gör att han kan verka genom oss.

Och för er som kanske är lite undrande. Detta är inte en katolikvärvarretreat om nu någon skulle tro det utan en retreat där vi tillsammans söker Gud. Jag är glad över denna möjlighet och att få väva in undervisning och erfarenheter som jag burit med mig igenom många år.

Välkomna att vara med och att tillsammans söka Hans ansikte, finna Honom, tillbe Honom och vara i och med Honom.

Inga mellanhänder?

Ibland hör jag uttryck som: ”Vi behöver inga mellanhänder mellan oss och Gud”, ”I want Jesus, not religion”, ”Jag litar på Jesus, inte på kyrkan”, ”Bara Jesus”, etc.

Uttryck som dessa bottnar i tanken att egentligen är kyrka, ämbeten, sakrament, tradition,  etc. helt onödiga, ja till och med skadliga för det personliga andliga livet. De ser ut att komma emellan Gud och mig och hindra mig att ha gemenskap med honom.  Reformation, väckelse och upprättelse ses då som en befrielse från all yttre religiöst bråte som vi har samlat på oss genom århundradena, och en återkomst till hjärtats inre, enkla och direkta relation med Gud. Det låter ju bra.

Väckelsekristendom har alltid slagit vakt om Bibeln ställning, om Jesu unika medlarställning och om Andens direkta tilltal till människor som resulterar i ett personligt förhållande till Jesus.  Men den har också inneburit en direkt polemik gentemot allt som då antas komma i vägen för detta, en polemik som jag för övrigt själv deltagit i. Men är det verkligen så enkelt? Och är det så att de som bejakar både kyrkans gemenskap, lära, ämbeten och sakrament inte själva har ett eget personligt andligt liv? Naturligtvis inte.

Läs mer

Ett nytt politiskt landskap.

Efter gårdagens val har mycket förändrats. Alliansregeringen har avgått och Reinfeldt slutar även som partiledare. Han skall ha all heder för ett bra jobb.

Ett 31 procentigt socialdemokratiskt parti, som förr i åratal varit van att inneha makten parti skall försöka regera Sverige i en minoritetssituation där man tvingas dagligen förhandla med delar av Alliansen . I stort sett alla partier minskade eller stod och stampade det finns ingen egentlig vinnare förutom SD som återigen fördubblade sig. Men med dessa vill inga andra partier av förklarliga skäl samarbeta.

Är då den traditionella block politikens tid egentligen över? Kommer Alliansen att sakta upplösas? Kommer S att närma sig mitten eller kasta sig in en vådlig kohandel med V?  Var skall S söka stöd för sin politik om man regerar med ett Mp som i  många sakfrågor så markant skiljer sig från S? Kommer det att överhuvudtaget kunna bli stabilitet i regeringsmakten eller väntar  nu en tid av instabilitet och politiskt kaos? Blir det en röd-grön röra? Det blir hur  som helst inte lätt uppgift för Löfven att sy ihop detta på ett stabilt sätt.

Men, politik är det möjligas konst och kompromissernas väg. Blir det så att mer extrema åsikter  kommer att slipas av och en pragmatisk mittensamverkan utan, Vp, SD, Fi kommer att stabilisera läget och därmed permanenta samarbete över gamla blockgränser? Eller kommer Löfven att låta hetsporrarna få ökat inflytande så att det blir fritt fram för politiska experiment? Knappast troligt men i så fall  skulle  det nog ganska snart bli dags för nyval. Inte minst i detta sköra parlamentariska läge.

Hur som helst så är risken för  politisk förlamning och förvirring stor. Behovet av breda lösningar och politisk mognad och ansvar är större än på mycket länge. Annars blir det ett splittrat och försvagat Sverige utan kraft till förnyelse. Då går något verkligen sönder i Sverige.

Var står jag nu?

Denna fråga får jag av förståeliga skäl rätt ofta nu för tiden. Och frågorna kan röra sig om de mest skilda saker angående den kristna tron och vad jag nu står. Det kommer att ta tid för mig att steg för steg svara på alla dessa olika, ibland lite spretande frågor, om jag nu kan. Förmodligen får det också bli en bok om  detta lite längre fram, om Gud vill.

De finns faktiskt somliga som tror att jag lämnat allt och tagit avstånd ifrån allt som har med mitt  tidigare kristna liv att göra. Därför vill jag gärna, har och nu och med kraft,  passa på att dementera sådana tankar. Så är det naturligtvis inte alls.  Det har varit en stor nåd och ett privilegium  att jag har fått leva ett mycket spännande och givande kristet liv som jag är oerhört tacksam för.  Inte minst de 31 år jag arbetade med att bygga upp Livets Ord med dess olika förgreningar har varit så härliga år på många sätt. Detta är ingenting jag tar avstånd ifrån. Ingen annan har heller försökt att få mig att ta avstånd ifrån detta.

Läs mer

Några underbara dagar i Polen.

I slutet av augusti var Birgitta och jag fem dagar i Polen. Närmare bestämt i Krakow med omnejd. De var fem intensiva, underbara och exceptionella dagar. Under de senaste fem åren har ett antal polacker kommit till Livets Ord för att vara med på mitt årliga Vårseminarium. En del av dessa har varit protestanter andra har varit katoliker. Ibland denna grupp har det också funnits några fransiskanerbröder, munkar från Krakow, som har uppskattat min undervisning om den Helige Ande. Det var dessa som inbjöd Birgitta och mig till att bara vara med dem och bo hos dem i deras kloster. Klostret ligger på Fransiskanergatan mitt i det centrala gamla Krakow och  mitt emot Kurian, där Krakows kardinal har sitt residens. Den nuvarande kardinalen, Stanislaw Dziwisz (polskan har härliga stavningar)har vi fått möta två gånger i samband med konferenser i Krakow. Han var en gång påven Johannes Paulus II:s sekreterare och så nära honom under många år. En fascinerande man som har mycket att berätta. Hela denna resa gick i Johannes Paulus II:s fotspår. För ett antal år sedan läste jag en gedigen biografi om honom av  George Weigel som  verkligen öppnade mina ögon för vilken andlig gigant JPII faktiskt var och vilken betydelse han hade, både i Europa och i hela världen.   Sedan har jag läst en del både om och av honom och fascinerats av hans dramatiska livsöde.

Läs mer

Min senaste Keryxartikel…

Min senaste Keryxartikel, som kom för ett tag sedan och som handlar om varför jag valde att bli katolik har varit mycket uppmärksammad. Den har kommenterats i olika sociala media, inte minst i bloggar och i kristen press.  I de flesta fall är det korta citat från den som förekommer, i några fall lite längre.

Nu lägger jag ut den fullständiga artikeln här eftersom den, för att man skall få rätt uppfattning och perspektiv, bör läsas  i sin helhet. Jag kommer inte att ägna mig åt att kommentera den speciellt. Däremot  kommer jag senare i höst genom olika inlägg här på bloggen att gå in på en del av de områden som jag här kort belyser i artikeln. De som begär, flera har redan gjort det, att jag skall svara på en mängd olika frågor angående katolicism och katolska kyrkan, kommer att steg för steg att få svar.

Här kommer artikeln:

Läs mer

Att läsa sin Bibel.

Just nu håller jag på att läsa igenom Uppenbarelseboken. Förutom min vanliga bibelläsning brukar jag ta en speciell bok och sakta läsa igenom. Under några år har det varit Johannesevangeliet som man ju aldrig blir färdig med. Jag älskar Johannesevangeliet!

När man läser Uppenbarelseboken inställer sig ett antal olika frågor. Inte bara de vanliga frågorna om vem Antikrist är, när skall detta ske ,et.c.  utan  mer grundläggande frågor om efter vilka principer man skall läsa texten och varför. I min bokhylla står ett antal böcker om den yttersta tiden som jag plockat på mig under åren. De är alla på olika sätt  intressanta men varierar väldigt mycket i sin tolkning. Det är tolkningar som påverkat hela samfund och rörelser och som ligger som en  underström i ett kollektivt undermedvetande hos tusentals troende människor. Det är förutsättningar, raster och tankeparadigm som bildar en, ofta rätt omedveten förförståelse som, åtminstone i den egna gruppen, knappast ifrågasätts utan oftast tas för självklart. Det kan gälla vedermödan, uppryckandet, vem och vad som är Antikrist och skökan,  Israels plats, m.m.  Ifrågasätts detta tankegods så kommer det ofta från  mer sekulärt håll och därför anses kritik av dessa förutsättningar som ifrågasättande av hela Bibeln och avfärdas som liberalteologi. Jag tror inte att det är så enkelt. Detta betyder också att det inte bara går att säga att”jag läser som det står.” Inte heller kan det vara så att det bara är den smartaste hjärnan som är den enda som kan knäcka koden och förstå var det egentligen står.

Läs mer

Europakonferensen är i full igång.

Under så många år har denna härliga Europakonferens gått av stapeln i slutet av juli. Ofta med vackert väder och många besökare. I år likaså. Det är i år ett stort utbud av talare och aktiviteter och det verkar som konferensen fått en mycket bra start.

För Birgitta och mig är det naturligtvis annorlunda eftersom vi inte längre är aktivt engagerade eller talar. Det hindrar oss dock inte från att be för konferensen, dess talare och dess besökare. Den har ju alltid varit en plats där många människor fått möta Gud på ett starkt sätt. Så kommer det säkert att vara även i år. Vi ber att många skall få bli både fördjupade, upplivade och stärkta i sin vandring med Herren under denna viktiga vecka.

Någon frågade mig hur det känns att inte tala på Europakonferensen. Det är klart att det känns lite annorlunda men samtidigt helt naturligt. Jag tycker det är härligt att se hur den unga generationen så kraftfullt och initiativrikt tagit över och utvecklar konferensen och jag önskar verkligen alla, både de som arbetar så hårt med konferensen och alla deltagare från när och fjärran, Guds välsignelse i allt arbete, alla möten och relationer.

Själva kommer vi att besöka något enstaka möte, vi följer med på nätet och får även chansen till fin gemenskap med många vänner som besöker oss hemma. Det är underbart att ha gemenskap med allt Guds folk!

Om själens rening

1 Petr  1:22 ”Ni har renat era själar genom att lyda sanningen så att ni älskar  varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. ”

För en kristen finns det ett ständigt behov av själens renande. Det är nödvändigt  för vår fortsatta frälsning/helgelse och ingår i det stora verk Herren utför i oss för att förbereda oss för himlen. Att vi är av nåd, genom tron på Jesus, Guds älskade barn och har blivit försonade med honom genom Jesu blod i hans fullkomliga verk på Golgata är oerhört stort.  Men det innebär inte att allt är fullkomligt och färdigt i våra liv. Det objektiva försoningsverk Gud i Kristus har utfört för oss på korset måste bli en subjektiv verklighet i oss, i våra egna liv, i vår dagliga erfarenhet. Detta tar tid och innebär också kamp.
Läs mer